I gångartbedömningen tölt, online ska två moment visas. Filmen kan klippas per modul, och det är viktigt att hovarna syns på filmen. Generellt sett ska gångarten ridas på en sträcka av 100 meter.

Moment:
1. Långsamt tempo tölt.
2. Valfritt tempo tölt

Om gångarten Tölt

Tölt, en viktig gångart för islandshästar både inom fritidsridning, tävling och avelsbedömning. Tölt är en fyrtaktig gångart utan sväv, där fotförflyttningen sker i följande ordning: vänster bakben, vänster framben, höger bakben, och höger framben. En bra tölt kännetecknas av smidiga och flödande rörelser, med hästen i bra balans, stark rygg och kraftfulla bakbensrörelser. Tölten ska ha en ren fyrtakt och skapa en böljande rörelse genom hästens kropp.

Sakta tölt

Hästen ska gå i en jämn fyrtakt, som löper smidigt genom hästen. Halsen ska vara välvd och ryggen aktiv och rundad, hela överlinjen utan spänning. Bakdelen är väl engagerad, och rörelserna i framdelen är lätta och fria. Stansfasen för bakbenen är längre än stansfasen för frambenen. Hästen ska röra sig i balans, med stark och aktiv rygg med smidiga och flytande rörelser.

Ökad tölt

Hästen ska gå i en jämn fyrtakt, som löper smidigt genom hästen. Hästen ska förlänga sina steg och huvudet och nacken blir mer utsträckta än vid långsam tölt, hela överlinjen är fortfarande stark och utan spänning. Hästen ska röra sig i balans, med stark och aktiv rygg, aktiva bakben, med smidiga och flytande rörelser.

Negativa avarter i tölten inkluderar:

Passaktig tölt
Passaktig tölt, där tiden mellan att samsidiga ben landar är för kort och fyrtakten försvinner.

Travaktig tölt
travaktig tölt, där tiden mellan att diagonala ben landar är för kort och gångarten liknar för mycket trav.

Styv tölt
Styv tölt, där rörelserna är styva trots ren takt, och ojämn takt, där hästen har en ojämn rörelse och inte landar jämnt på alla fyra ben, är också negativa avarter.

I gångartbedömningen trav, online ska 1st moment visas. Det är viktigt att hovarna syns på filmen. Generellt sett ska gångarten ridas på en sträcka av 100 meter.

Moment:
1. Långsam- till mellantempo trav.

Om gångarten Trav

Hästen ska gå i en jämn tvåtaktig diagonalrytm med tydlig svävning. Hästen ska ha en välvd hals och en rundad, avslappnad överlinje och röra sig framåt med smidighet, framåtbjudning och med rymliga steg. Ryggen är elastisk, och rörelsen löper genom hästens kropp.

Negativa avarter i trav inkluderar:

Fyrtaktig trav
Fyrtaktig trav, där koordinationen mellan diagonala ben rubbas och det kan antingen vara frambenet eller bakbenet som landar och lämnar marken märkbart tidigare än det diagonala benet.

Saknar sväv
Saknar sväv, när svävmomentet är svagt trots att gångarten fortfarande är tvåtaktig.

Saknar smidighet
Saknar smidighet, när hästens kroppsrörelser är bristfälliga och kraften saknas i bakdelen.

Ojämn takt
Ojämn takt, när rörelserna är ojämna och travarten nästintill blir tretaktig med en större eller mindre galopprörelse och takten inte är ren tvåtakt.

I gångartbedömningen skritt, online ska 1st moment visas. Det är viktigt att hovarna syns på filmen. Generellt sett ska gångarten ridas på en sträcka av 100 meter.

Moment:
1. Mellanskritt.

Om gångarten Skritt

Hästen ska gå i en jämn fyrtaktig rytm med långa steg, vara smidig och röra sig energiskt. Hästen ska ha en lång hals och en rundad, avslappnad överlinje och röra sig framåt med smidighet, framåtbjudning och med rymliga steg. Ryggen är elastisk, och rörelsen löper genom hästens kropp.

Negativa avarter i skritten inkluderar:

Passaktig skritt
Passaktig skritt, där samsidiga ben rör sig framåt ungefär samtidigt, vilket resulterar i en oren gångart.

Travaktig skritt
Travaktig skritt, där diagonala ben rör sig framåt ungefär samtidigt, vilket också resulterar i en oren gångart.

Styva rörelser
Styva rörelser, där hästen skrittar i jämn fyrtakt men rörelserna är styva på grund av bristande smidighet i kroppen.

Skyndar sig
Att hästen skyndar sig i skritten, vilket anses vara en nackdel när rörelserna blir för snabba och hästen inte vilar i stegen.

I gångartbedömningen galopp, online ska 1st moment visas. Det är viktigt att hovarna syns på filmen. Generellt sett ska gångarten ridas på en sträcka av 100 meter.

Moment:
1. Långsam- till mellantempo galopp

Om gångarten Galopp

Galopp, en av hästarnas grundgångarter som bedöms både på tävling och avelsbedömningar. Huvudsakliga skillnaden mellan sakta och ökat tempo är, förutom temposkillnaden, att i sakta tempo är galoppen tretaktig. När hästen ökar tempot blir gångarten fyrtaktig eftersom hästen inte längre klarar av att landa samtidigt med diagonala ben.

Sakta galopp

Sakta galopp är en tretaktig gångart med svävmoment och sex rörelsemoment. I vänster galopp landar benen i följande ordning: höger bakben – vänster bakben och höger framben (samtidigt) – vänster framben – svävmoment. I vänster galopp är det vänster framben som landar sist. I höger galopp är det höger framben som landar sist. I sakta galopp är det ett, två, tre eller inget (sväv) ben som är i marken samtidigt. Bra sakta galopp är när hästen är välbalanserad med lätta och smidiga rörelser. Hästen skall ha välvd och avspänd överlinje och kraftfulla bakbensrörelser. Framdelens rörelser skall vara höga, lätta och utan ansträngning. Svävmomentet skall vara tydligt och gångarten ha ren tretakt.

Negativa avarter i sakta galopp inkluderar:

Fyrtaktig sakta
Fyrtaktig sakta galopp, där koordinationen mellan diagonala ben är rubbad, vilket innebär att bakbenet landar före frambenet. .

Passtaktig galopp
Passtaktig galopp, där frambenet landar före bakbenet. När detta förekommer är det på grund av att hästens balans är för mycket på framdelen och samsidiga ben rör sig nästintill samtidigt framåt.

Galopp i ökat tempo

Galopp i ökat tempo är galoppen fyrtaktig, med svävmoment och åtta rörelsemoment. I höger galopp i högt tempo landar benen i följande ordning: Vänster bakben – höger bakben – vänster framben – höger framben – svävmoment. Skillnaden är att diagonala ben landar inte samtidigt i ökat tempo, som det gör i sakta tempo. I ökat tempo skall hästen sträcka ut huvud och hals och ta längre steg. Hästen skall röra sig smidigt och kraftfullt. Bakbenen skall vara som ett dragspel, dras ihop och flyttas fram under svävmomentet för att sedan landa, skjuta ifrån och sträckas ut. Framdelens rörelser skall vara höga och långa

Negativa avarter i ökat tempo galopp (även i sakta tempo):

Styva rörelser
Det anses vara en nackdel när hästens kroppsrörelser är bristfälliga, både i sakta och ökat tempo i galopp. Ryggraden är då stilla och saknar fjädring, vilket resulterar i att rörelserna inte flödar genom hästens kropp som de borde. Hästen betraktas då som en ”leg mover” istället för en ”body mover”, vilket innebär att rörelserna är styva och hästen är på framdelen.

Korsgalopp
Det kallas för korsgalopp när benens landningsordning avviker från korrekt fotförflyttning. Detta kan resultera i att hästen går i vänster galopp bak och höger galopp fram, eller tvärtom. Korsgalopp kan förekomma både i sakta och högt tempo och resulterar i att hästen inte får poäng för galopp på tävlingar eller avelsbedömningar.

I gångartbedömningen pass, online ska 1st moment visas. Det är viktigt att hovarna syns på filmen. Generellt sett ska gångarten ridas på en sträcka av 100 meter.

Moment:
1. Flygande pass.

Om gångarten Pass

Pass är en avgörande gångart för islandshästar och betraktas som en höjdpunkt i deras prestationer. Den utförs vanligtvis i höga hastigheter och används både i tävlingar och på ridturer för att ge ryttaren en spännande upplevelse. Pass är en tvåtaktig gångart med svävmoment, där hästen rör sig energiskt och symmetriskt, med samsidiga ben som rör sig nästan samtidigt framåt och bakåt.

Pass är inte bara en tävlingsgren utan också en viktig del av islandshästens kulturella arv, med tävlingsgrenar som passlöp och stilpass. Under passets höga hastigheter kan koordinationen mellan benen rubbas något, men trots detta anses gångarten fortfarande vara tvåtaktig. En ren pass kännetecknas av tydligt svävmoment och knappt märkbar tidsåtgång mellan benens landning. Det är en energisk gångart där hästen sträcker ut ryggen, halsen och huvudet framåt och bakåt i svävmomentet.

Negativa avarter i pass:

Fyrtaktig pass
Fyrtaktiga pass är ogynnsamma och inte önskvärd. Det uppstår när bakbenet landar klart före det samsidiga frambenet. En ökad fyrtakt minskar svävmomentet. Om svävmomentet försvinner helt, övergår passen till tölt. Skillnaden mellan passaktig ökad tölt och fyrtaktig pass ligger endast i svävmomentet, som inte existerar i tölt.

Styv pass
Styv pass uppstår när hästens rörelser är styva och det finns en för stark koordination mellan samsidiga ben. Detta hindrar hästen från att öka tempot och betraktas därför som en nackdel. Vanligtvis beror detta på att hästens balans är för mycket på framdelen.

Ojämn pass
Ojämn pass är en nackdel när takten är oregelbunden och hästen tappar regelbundet balansen, vilket kan leda till att den närmar sig eller övergår till galopp, för att sedan återgå till pass. Detta är oftast relaterat till att hästens hals är för högt uppe och att passen är fyrtaktiga.

Grisepass

Grisepass är varken en definierad gångart eller en önskvärd variant av pass. Det är snarare en negativ avart av pass eller en blandning av tölt och pass, som är obehaglig att rida och kan indikera obalans eller spänningar hos hästen. Hästar som går i grisepass kan utveckla fysiska problem som kotledsinflammationer eller ryggproblem. Målinriktad träning och ridning i lösgörande arbete med ökad energi kan ibland hjälpa hästar att gå över till tölt, men vissa individer kan inte ändra sitt mönster även med skicklig träning. Det är viktigt för uppfödare att avla hästar som töltar i ren takt och undviker att hamna i grisepass, men bristande kunskap hos vissa uppfödare och säljare kan leda till att grisepassande hästar hamnar på marknaden till höga priser, vilket kan vara vilseledande för oerfarna köpare.